nanouk
du håller mina väggar på plats
stannar ute trots mina oväder
jag går skift längs dina nätter
du går vakt längs mina svaga punkter
det viktigaste är kanske inte hur man mår
utan vem man mår med
snölukten fortfarande långt nära
jag ligger ensam
hur ligger du
jag var tågen bort
du var fåglarna hem
flygplanens streck på himlen
berättade om mina rädslor
det är så många som nöjer sig med
något som är otillräckligt