shangrila
min söndagmåndagsång
det är han
han den empatilösa som aldrig bryr sig
han som hälsar på när man minst anar det
eller minst vill det
det är han som skaver
innanför och utanpå, ja överallt
han sticker till så där
som när man aldrig når det man så
ivrigt sträcker sig mot
eller när man lämnar något ofärdigt
han är lite farlig
han bits
och han kommer så där obehagligt nära inpå
men det är bara så han är
och han är svår att bli av med
en envis en
och det är han som alltid, alltid sätter sig bredvid
när bussen lämnar hållplatsen
och han som blir ditt enda sällskap när dörren stängs
och han visar minnesbilder
och han knackar på hos mig nu
herr svidande nostalgi
men de som känner kallar honom
saknad
2005-12-12 @ 22:57:11
Allmänt
Permalink
Kommentarer
Kommentera inlägget här:
Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress:
URL:
Kommentar:
Trackback
Till bloggens startsida
Kategorier
Allmänt
Arkiv
Oktober 2009
Augusti 2009
Oktober 2008
Juni 2008
Februari 2008
December 2007
November 2007
Oktober 2007
Augusti 2007
Juli 2007
Maj 2007
April 2007
Mars 2007
Februari 2007
Januari 2007
Juli 2006
Juni 2006
Maj 2006
April 2006
Mars 2006
Februari 2006
Januari 2006
December 2005
November 2005
RSS 0.91