shangrila

det gäller att hitta
det man egentligen inte letar efter
det gäller att våga ta en risk
kanske två

och jag tänker på tiden som är
och allt som brinner
och allt som inte finns kvar
jag tänker på tiden som är
och undrar hur blir det sedan

för ibland känns det så tungt
när det är för många saker som är ogjorda
och när det är många saker som borde vara ogjorda
du, jag har aldrig vart så rädd som nu

jag vill att bussresorna blir mil långa
när jag inte ska ta mig till dig
när jag bara väntar på att du ska be mig stanna

du vet att det ibland inte går att somna för att något gnager
och nätterna som är gjorda för att sova bort känns för långt borta
du vet att det inte går att dra sig tillbaka i tiden
och att det inte går att komma fram
och hur stor världen nu verkar vara när du går vilse
vet du att när du kommer fram så är den fortfarande lika liten
och du hoppas ganska mycket och drömmer när du är vaken
du drömmer om att leva det liv du aldrig levt, du vill skapa minnen
men dina drömmar går inte i uppfyllelse
ändå fortsätter du att drömma, för det kanske vänder
du lämnar fel avtryck som gör rätt intryck hos främmande personer
och tar fel buss, går ett helt annat håll fast du står på rätt station
hur många gånger har du inte räknat minuterna och kollat klockan
under en helt vanlig matematiklektion?

jag vill ha balanslösa stunder och en liten kick
medan jag fångar leenden med något ansiktsuttryck
jag vill fånga glädjen någongång på riktigt
låta den stanna ett tag, spendera den försiktigt
ta ett djupt andetag och tappa all koll
men vad är det för fel, varför vänder allt åt fel håll?
ge mig ett tecken och bara sätt dig här bredvid någonstans
och låt mig låtsas att drömmarna inte bara finns i mina tankar
ge mig ett tecken och en liten chans
att skapa de minnen mina två ögon aldrig fått se
låt mig göra allt jag egentligen skulle göra
om allting som egentligen inte finns
fanns

en god och ack så vis vän sa ett par kloka ord härom dagen:
Man är så trygg i sin egen vardag att man är rädd för att förändra den
men egentligen är man lika rädd för vardagen

närmare sanningen kommer man inte, nu.