shangrila

Du nöjer dig med en fråga
för i den finns alla svar

Men du vägrar inse
att inte göra något alls
också är en handling
 
Och ibland önskar du för dig själv
att avtryck kunde forma sig som sagoslut

Du låter tiden ge dig sparken
för varje gång du gör ett försök till att le
är det ändå som om hela din kropp vill brista

Du stoltserar med att du har konsten i dig  
men när någon ber dig om hjälp
svarar du att nyckeln till någon annans hjärta
går genom ens eget

Aldrig har du varit unik
men ibland tror du att
varje snedsteg du tar
talar till dig
och ber dig att ta tillvara
på din själs oskuld

För ingen är väl så trasig
som den som inte inser att
alla svar finns
inombords