Nox et hiems longaeque viae, saevique dolores

det är höst

det känns
ljuset speglar kommande november
december
kanske till och med januari

det är höst nu älskling
höst som smakar kanel, kaffe och kummin

det är handplockade blad
avstånd och längtan
kalla vindar

och en önskan om att
kura ihop


kylan är på ingående
vi vet att den är på väg
men ändå förbereder vi oss aldrig


och mina oktobersvala bröst

får gåshud när jag tänker på det


hur man kan ägna sig åt siffror och matematik
rabbla multiplikationstabellen framåt och bakåt
gå i skolan för att banka in formler
och försöka

försöka uppskatta innebörden av ett tal


men det är ändå inte förrän man uppskattar antalet dagar

man har kvar med någon

eller senare

dagar man har varit ifrån någon

som man förstår

unter uns gesagt

jag älskar ord
det är därför
jag är tyst
så ofta


Kommentarer
Postat av: Peter

Du skjuter skarpt, baby. Och jag är aldrig rädd. Inte med dig;)

2007-10-30 @ 21:16:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback