shangrila

Jag är varm
ich bin heiß
luften pressas in
genom myggnätet i fönstret
mot sin vilja

jag sätter fötterna mot nätet
om det är för att
stoppa luften
eller
svalka mina fötter
vet jag inte

försöker pressa mig ut
genom de små hålen
men stannar kvar inne
mot min vilja

vad trodde jag
jag är för stor
jag är i fast form
nu
men det känns ibland
som om jag fortfarande är
svävande partiklar
ibland

vad jag är gjord av
har aldrig någon berättat för mig

jag tittar på mina händer
och killar mina små tår
men
jag känner inget
och allt är krokigt
jag luktar på mitt hår som om jag vore
du
men det enda jag kan känna är
de klyvna topparna

de få luftbubblor
som lyckas tränga sig in
kyler mina fotsulor
och jag ryser
suckar
och försöker återskapa
känslan
men den är borta
med vinden

jag öppnar min mun för att gäspa
lockar in luften i mina lungor
och önskar mig en rysning
inombords

det knakar
och jag undrar
när jag blev en kvist